Svensk ordbok 2009, webbversion
verb föll fallit, pres. faller
fall·er1falla från
ngt
hon föll av cykelnfalla av (ngt)sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. falla af
2få märkbart sämre fysisk kondition
med.mormor har fallit av mycket de senaste årenfalla avsedan 16403styra (segelbåt) åt läsidan
sjö.falla avsedan 1833